Quantcast
Channel: Sandra Brundell
Viewing all 144 articles
Browse latest View live

Adventskalender nummer två - små kuvert av gamla böcker

$
0
0

Typiskt förfarande när jag ska utföra ett pysselprojekt: jag kommer typ på en idé. Ibland långt innan deadline, till och med. Jag bestämmer inte till hundra procent hur jag ska göra tills jag är så nära deadline att jag måste tokstressa för att hinna. Stressar, hinner ändå inte, gör klart efter deadline. Se till exempel mina pyssel inför/efter Halloween eller inför/efter förra julen.

Precis tvärtom hur jag sköter saker på mitt dagjobb alltså.

Sååååå jag är lite imponerad av att jag gjorde den här julkalendern till Ruben på bara en kväll. Jag bestämde mig! Jag gjorde! Klart!

Det här är alltså tjugofyra små kuvert, vikta och tejpade av sidor från gamla böcker. Inuti ligger... nånting som jag inte kan avslöja här, herregud, jag vill ju inte förstöra julen för min älskade make som läser den här bloggen.  Och så satte jag upp dem på väggen ovanför soffan i formen av en julgran (eller en pil? Vem vet) och nu får Ruben gå och fundera i en hel vecka på vad som är i kuverten.

Yeah!


Pyssel tillsammans

$
0
0

Nu händer det! I går pysslade Aron och jag tillsammans för första gången. Satt sida vid sida vid arbetsbordet och höll på med varsitt projekt, jag med adventskalendern som jag skrev om i går, och Aron målade och dekorerade med pappersbitarna som blev över. Lite då och då var det min tur att måla ("mamma!") och så frågade jag vilken färg jag skulle måla med (nästan alltid ljusgrön).

Som jag har längtat efter pysselstunder tillsammans!

Ps. Är det bara för att jag är hans mamma som jag tycker att hans konst är briljant?

Ps 2. Det här inlägget skrev jag i går kväll via Bloggers app som, eh, lämnar en del att önska. Så det fick komma ut nu istället! Om mina inlägg typ byter typsnitt mitt i texten så har jag förmodligen försökt appblogga. Oerhört oklar funktion.


Dave Brubeck-poster, och så undrar jag hur man gör.

$
0
0

Den här hittade jag i mina gömmor, en gammal uppgift från en kvällskurs i design på Forsbergs - att göra en poster till Dave Brubecks Unsquare Dance. Det var så jag upptäckte Dave Brubeck!

Postern är väldigt inspirerad av en annan affisch och har i sin tur inspirerat en massa andra posters och bilder till blogginlägg och flyers och sånt som jag gjort. 

Jag hinner inte med mig just nu, känner jag. Aron har börjat somna klockan 20 (eller strax efter) på kvällarna, och eftersom han vaknar tusen gånger per natt (okej, minst tre - i natt kanske det var tio dock) fortfarande så bör jag absolut inte gå och lägga mig senare än 21:15 för att kunna fungera som en vettig människa dagen efter. 

Så på en dryg timme ska jag helst:

- blogga
- göra yoga
- hinna umgås med Ruben, fika och prata på tumanhand, kanske se ett avsnitt av en tv-serie
- pyssla
- fixa eventuella andra grejer som man inte hinner under dagen: få undan den rena tvätten eller plocka ur diskmaskinen eller städa upp i köket eller baka bröd eller nåt. Just den här punkten kan jag leva med att stryka - ett tag. Resten är supermegaviktigt för mig. 

Och SÅ effektiv är inte ens jag när jag är på mitt mest "nu djävlar"-humör. Hur gör man? Och kommer det att bli mer tid sen? Någon som hört nåt?


Början till en sångpåse.

$
0
0

Alltså jag har ju svårt att bestämma mig för exakt hur jag ska utföra mina små projekt va, och Arons julkalender har varit ETT ENDA LÅNGT VELANDE.

Först var det olika julgransdekorationer som jag skulle göra själv, och så skulle Aron få klä granen med en grej om dagen. Så jag började så smått meeeeeen fattar 21-månaders barn julgransdekorationer? ÄR det kul?

Sedan var det en JULKRUBBA. Blandat mellan färdiga figurer och gör-det-själv, bygga upp ett stort och ganska komiskt landskap. Men neeeeeej.

Så när vi var hemma hos min guddotter i Sundsvall så trillade polletten ner. Lilla Elise hade nämligen en sångpåse med olika figurer i (jag överförklarar det här, ni vet säkert precis vad det här) som man sätter på fingret och så sjunger man om dem. Typ ett lamm = Bä bä vita lamm, ekorre = Ekorrn satt i granen, buss = Hjulen på bussen snurrar runt, runt, runt. JA NI FATTAR. Det är ju briljant! Och inte svårt att göra själv! Så jag kom på 23 figurer (plus själva påsen som de ska ligga i, som man drar figurerna från) på ett kick och kom fram till att jag bara behövde sy 3 grejer om dagen för att hinna klart till första december. Ain't gonna happen, så klart. MEN jag har gjort klart 2,5 figurer och kommer att hinna ett helt gäng till, och eftersom Aron inte har koll på konceptet adventskalender så gör det ju inget att inte alla är klara i början av december. Huvudsaken är att han får en per dag.

Så jag syr på, det är kul, jag syr fult, men Aron kommer inte att bry sig om det. Jag tror att han kommer att tycka att det är superroligt att välja figurer och sjunga sånger, så jag tror att den här adventskalendern blir en hit.

Just det: på bilden syns krokodil, stjärna och Herr Gurka. Obvi!

Pinterestinspiration: Arons kofta.

$
0
0

Alltså lilla gulltrollet, aka min son. 21 månader och snacket har verkligen kommit igång. I går lärde han sig att säga följande ord:

- Tasse (kopp)
- Te
- Renard (räv)
- Train (tåg, "trrrräääää")
- Krokodil
- Kiwi
- Dans
- Pipi (kissa)
- Kissa (vi åt lunch på en restaurang och när Ruben försvann så sa jag att "pappa skulle kissa" till Aron, vilket ledde till att Aron skaldade "BABBA KSSA! BABBA KSSA!" på högsta volym tills Ruben kom tillbaka)

Många barn verkar ha svårt med bokstaven "r". Inte Aron! Han kör på sina franska gomsegels-r, vare sig han säger ord på svenska eller franska. "Rrrrrrååååå" = rådjur, och så vidare. Däremot bokstaven "n"! Svårt! "Ado" = Aron, "daaaass" = dans, renard = "rrroaaaa". Det är så KUL att språket kommer nu. Och att han kan skilja på franska och svenska. Om man frågar honom på franska vad tåg heter, så säger han "trrrrääää". Och så säger man "och vad heter det på svenska?" och då säger han "tåååå!". MIND. BLOWN.

Men jag skulle prata om Pinterest och inspiration därifrån. Jag vet inte hur andra använder sitt Pinterest, men det mesta jag pinnar gör jag med planen att jag ska göra något av det sen. Vissa pins är förstås bara fina eller gulliga eller roliga, men det mesta skulle jag säga är framtida inspirationskällor till pyssel.

Som den här koftan som Aron har på bilden. Jag pinnade den härifrån till min Baby-board och en dag så frågade jag Arons mormor (Stickgeniet Jonsson igen alltså) om hon kunde sticka en nästan likadan. Och eftersom hon är bäst så kunde hon det. Och kolla vad fin han är i den här koftan! Den är verkligen ett litet konstverk.

Poster till barnrummet med inspiration från Blexbolex.

$
0
0
Minns att jag inspirerades av barnböcker som jag lånade på Rum för barn i Kulturhuset? Det BLEV faktiskt nånting av den här inspirationen, hör och häpna. Jag fick upp ögonen för Blexbolex, denna genialiska illustratör, och blev helt kär i den här bilden från hans bok Seasons.

Jag ville göra en egen version.

Och här ääääääär den! Lite foto, lite (mycket) fixat i Photoshop. När jag var i Sundsvall förra helgen så frågade min pappa om tips på hur man frilägger grejer i Photoshop och jag är ju verkligen ingen expert, men visade ett par av de sätt jag använder. Och som exempel så frilade jag pannkakstårtan från det här inlägget. Den såg så himla kul ut på egen hand, som en måne, så jag kunde inte låta bli att lägga in den i postern som i övrigt var ganska färdig.

Testtrycka den ska jag, för att se om den duger även på väggen. Spännande grejer.

Här står en adventskalender som inte är klar.

$
0
0


Det är första december i morgon! Och Arons adventskalender är långt ifrån klar, hehe. Den ska bli ett litet Ghibliunivers på utsidan, och inne i figurerna så hittar man grejerna till sångpåsen. Vare sig kalendern eller innehåll är alltså klara. Men det löser sig, bara att jobba på under december så att Aron har en "lucka" att öppna varje dag, han förstår ju ändå inte konceptet. Till nästa år däremot, då får jag skärpa mig.

Och just det: vi har inte hunnit plocka upp adventsljusstake eller så från källaren heller. Men vi har haft en fantastisk helg med badhusbesök, spontanbesök till en kollega som bor i Västerhaninge för att leka och äta lussebullar, Thanksgivingkalas, Färgfabriken och adventskalas. Så man kan ju vara sjukt nöjd ändå!

Jag och Aron går på utställning på Färgfabriken.

$
0
0






Här kommer ett helt VÄRDELÖST tips eftersom den här utställningen stängde i går, varsågoda.

Till mitt försvar kan jag säga att jag fick nys om den här på vårt Thanksgivingkalas i lördags, och bestämde mig för att kasta mig dit med Aron redan dagen efter för att inte missa det hela.

Det handlar alltså om utställningen urSinnen på Färgfabriken. Aron var lite skeptisk när vi gick in i den mörka utställningslokalen, men sedan blev det tjo och tjim.

Utställningen bestod av en massa stationer där olika sinnen berördes. De där ögonen? Man låg i en hög av kuddar på golvet och tittade upp på dem. Filmen spelades inne i en ännu mörkare liten biobox som Aron älskade att springa ut och in i. Och min märkliga selfie tog jag under någon slags grammofontratt i tyg som hängde ner från taket som man INTE fick snurra på (vilket Aron fattade - han började gunga den i stället. Har de som gjort utställningen träffat barn förut? Ledtråd: barn förstår inte "rör inte den här skitspännande saken som hänger ner från taket precis i lagom höjd för dig").

Medan jag tog selfien hann Aron springa iväg (in i bioboxen igen) och ett annat, lite äldre barn (som var i full färd med att flyga oss och hela tratten till Pluto, den var tydligen en rymdraket) sa "nu försvann din unge!" Haha! Sedan hjälpte han mig att hämta Aron från bioboxen.

Hur som helst, synd att jag upptäckte utställningen så sent. Hoppas på mer sånt här! Mer spännande utställningar som funkar för både vuxna och barn.

Ps. Två saker:
1. Jag stängde ner mitt Twitterkonto och tog bort länken från menyn. Jag använde ju inte Twitter till något och när kontot blev hackat två gånger på kort tid (hur? Varför? Jag har ju ungefär 5 följare) så tröttnade jag. Så hej då, Twitter!
2. Jag har förstått att det är nästintill omöjligt att kommentera på min blogg. Jag ändrade i Blogger (alltså det bloggverktyg jag använder) till en annan inställning men misstänker att det inte blev så mycket enklare. Jag funderar på att öppna upp för anonyma kommentarer men tycker att det är lite läskigt.



Så var det ju det där med Thanksgiving.

$
0
0
Jag kände att det behövdes ett till festligt tillfälle mellan de här kalasen: kräftskiva - all helgona - HÄR - jul - nyår. "Varför duger inte advent?" undrar du. Det undrar jag med, jag glömde bort att det fanns helt enkelt. MEN vi var på adventskalas hemma hos våra vänner Johannika (älskar att alla våra kompispar har fått Brangelina-namn) och det var ljuvligt. Så att vi petade in ett Thanksgivingkalas (vilket vi planerat sjukt länge, i säkert två-tre månader) där i mixen gjorde kanske inte så mycket.

Och vi ville göra Thanksgiving American style: kalkon, potatismos, stuffing, sås, tranbärssås, pumpapaj, hela rasket. Ingen av oss hade ätit det förut (jo förresten, jag testade att laga det en gång för typ tio år sedan) så jag tänkte att det var safe - ingen visste hur maten SKULLE smaka. 

Meeeeen vi läste på lite och hittade ingen ekologisk kalkon som vi kunde köpa hem och helsteka. Ingen kalkon som vi visste hade haft det bra. Här hemma försöker vi käka väldigt lite kött och OM vi ska äta kött så har vi kommit fram till att vilt är det som har minst inverkan på klimatet (se här) (dags att tänka på sånt nu, y'all) och därför kan vara okej i bland (fast Aron får inte äta kött alls). Dock tillagade vi en hel kyckling just till detta kalas, en ekologisk kyckling som hade haft det bra på en gård i Frankrike. Det kändes helt okej ändå.

Till vår kompis som inte äter kött alls så stekte vi på halluomiost. Mmm mmm mmm.

Potatismoset lagade jag på potatis, havremjölk, smör och ett ägg. Plus lite salt och peppar. Vad mer behöver man? Potatismos är lika enkelt som underbart liksom.

Tranbärssåsen görs på bara tranbär (125 gram ungefär), apelsinjuice (kanske 0,5 dl), vatten (också 0,5 dl) och 0,5 dl rörsocker (JA! Jag syndade!). Den fick koka i ungefär 15 minuter. Och det blev SÅ GOTT. Passade helt sjukt bra till den här maten, jag förstår verkligen varför man äter det.

Och så kommer vi till det kanske viktigaste: stuffing och sås.

Jag stoppade aldrig kycklingen med den här stuffingen utan lagade det helt vid sidan av. Jag skar två stjälkar selleri och två äpplen i bitar, hackade en stor gul lök och stekte alltihop i en kastrull tills alla grönsaker mjuknat. Sedan kryddade jag med timjan och rosmarin, hällde på lite vatten, en halv buljongtärning, saltade pyttelite och pepprade. Och så lät jag det koka ihop tills det blev lite mindre, eh, blött. Under tiden smulade jag typ fyra brödskivor (minus kanterna) ner i en skål, och när grönsaksröran kändes klar så fiskade jag upp alla grönsakerna och blandade dem med brödet. Är det så man gör stuffing? Jag tror inte det. Men det blev gott!

Det blöta som blev kvar i kastrullen hällde jag i typ 2,5 dl grädde i, fiskade upp en halv deciliter som jag blandade ut två tsk majsstärkelse i som jag hällde tillbaka i kastrullen (för att såsen skulle tjockna lite). Jag lät det hela puttra ett tag, kryddade lite mer med timjan och rosmarin, och en skvätt japansk soja. Och jag vet inte hur det gick till, men det blev verkligen en sjuuuukt god sås! Lyckades liksom överraska mig själv! Jag som inte ens visste vad jag höll på med.

Och så käkade vi och käkade vi. Allt kändes bra minus min improviserade pumpapaj utan socker men med dadlar. Den får jag jobba vidare med till nästa år, känner jag.

Jag måste säga att jag gillade att ha en grej att fira där i slutet av november. Men nästa år kanske jag ska köra mer på advent? Eftersom Thanksgiving lite innebar att jag inte hann plocka fram julsakerna så vi har FORTFARANDE inga adventsljusstakar, pynt eller juldukar framme. SKANDALEN. Vad ska grannarna säga?

Ps. Nu ska det funka att kommentera. Testa! Testa! Testa!


Julpyntsfailen.

$
0
0


Jag har nämnt det förr, men kvällarna har varit korta den senaste tiden eftersom Aron började gå och lägga sig (ja, alltså, det är så klart vi/jag som lägger honom) först efter klockan 20. Det innebar dock inte att han vaknade särskilt mycket senare på morgonen, så nattsömnen blev lite väl kort och därför har vi nu gått ner i dagsovtid från 40 till 20 minuter. Minimalt med dagsömn alltså! Han har varit snabb i utvecklingen där, med att inte behöva sova mycket på dagarna. Och vi har följt med i svängarna och hela tiden kortat den när han börjat bli för kvällspigg.

Så nu somnar han vid 19, PERFEKT. Och jag får saker gjorda på kvällarna igen. Och NU, precis i kväll, kom jag äntligen så djupt ner i min att göra-lista att jag tog mig an julpyntslådan! Med stor pepp! Och så bara: "jag hatar allt vårt julpynt." *sad trombone*

Men alltså. Jag HAR ju en tendens att köpa eller göra saker som inte har en förankring i verkligheten, användningsmässigt. Som ljuslyktor i glas som man ska hänga upp någonstans, fast kanske inte i granen eftersom tungt pynt i granen tenderar att falla ner och levande ljus + gran = eld. Hade jag tänkt hänga dem från någon av de rustika takbjälkarna som denna trea med byggnadsår 2012 kryllar av? Eller ut från en vacker krok från den timrade väggen? Och vimpelspelet, ska det knytas fast i pelarna som vi inte har? Pappersstrutarna som jag gjorde för ett par år sedan, vad HAR man dem ens till?

Så jag plockade fram adventsljusstakarna (stor kärlek på dem i alla fall), duken (som jag inte orkar stryka), och God jul-bannern (fast minus servettblommorna som inte höll riktigt). Och så skrev jag en lista på hur jag ska styra upp julpyntet.

Listan över dåliga julpynt:
- Allt som behöver spikas eller skruvas upp på väggen (alltså till och med adventskalendern från förra året eftersom jag är så rädd för att förstöra väggarna, fast jag tänker ändå att jag kommer att använda den nästa år)
- Saker som behöver hängas från något som inte är julgranen
- Saker som bara ligger där (aka pappersstrutarna)
- Saker som är så fragila att man inte kan spara dem till nästa år, hela målet med julpynt är ju bara mer och mer (för mig, haha)


Listan över bra julpynt:
- Kuddfodral till soffan (bra impact, och blev helt förälskad i dessa)
- Dukar
- Gardiner
- Blommor
- Ljus och ljusstakar (tror jag i alla fall)
- Enkla gamla julbonader som man kan fästa på väggen med häftmassa eller tejp
- Fina tomtar och sådant av lite större storlek som kan bo ovanpå tv-skåpet eller nåt
- Mattor (vi har svår brist på mattor generellt eftersom vi har en vag plan för potträning)
- Saker som hänger från taket som är tillräckligt lätta för att fästa med lite tejp

Så man kan väl säga att jag ska göra mig av med sånt från första listan, och fixa mer av sånt från andra listan.

Jag älskar också ljusslingor, men eftersom vi har den här episka på balkongen så är allt lugnt där.

Vad har jag glömt här?

Ps. Syns det att vi har en förmögenhet i citrusfrukter? Vi köper den här lådan från Årstiderna och pressar massor av citrusjuice varje dag under säsong. MMMMMM.


Klistermärkens underbara värld.

$
0
0


Den här årstiden kräver ett visst mått av smarta inomhusaktiviteter för kidsen, känner jag. Eller så är det livet som kräver ett visst mått av smarta inomhusaktiviteter. I dag är det fredag och än en gång Aron och mammans dag tillsammans. Natten som ledde upp till den här dagen var OCKSÅ Arons och mammans. Att inte sova någonting på grund av konstanta toddlervakningar alltså, som avslutades klockan 5:30 då det tydligen var uppstigningsdags. 

Så den här dagen har varit en TRÖTT dag. Trött som i "illamående av trötthet"-trött. Så LYCKAN i att ha introducerat klistermärken för Aron för typ två dagar sedan visste inte gränser. Vi la säkert en timme på den där boken som jag köpte på TGR: Aron valde klistermärken, jag hjälpte honom att få loss dem från arket, och så valde han var han skulle sätta dem. Han tyckte att det var så kul!

Har dock en känsla av att klistermärken är ganska fulla av kemikalier, så ska försöka hitta några giftfria alternativ. Men klistermärken, bra grej att hålla på med inomhus!


Klämma med rökt fjällröding och kall sås

$
0
0
Vi gjorde vårt årliga besök på Skansens julmarknad i dag. Målsättningen med marknadsbesöket är som följer:

1. Äta så mycket som möjligt
2. Köpa med så mycket godsaker som möjligt hem
3. Se så många djur som möjligt

Jag kan glädja er med att vi fick MVG i betyg på samtliga. Vi käkade hjortkorv, älg + potatismos + hjortron i tunnbröd, kolbulle, samt munkar (JA, igen med sockerfusket, men ofta är det inte i alla fall och ps: läste innehållsförteckningen och nej, won't eat it again). Vi såg ekorrar, räv, lodjur, älgar, kossor, sälar, bisonoxar, getter, grisar och alla smådjur på Lilla Skansen. Och vi köpte med oss ekologisk mögelost och en rökt fjällröding hem.

Alltså rökt fjällröding. Det måste väl ändå vara höjden av unn? Och när Aron hade somnat i kväll, dukade vi fram röding, sås, tunnbröd och lite öl plus bubbelvatten och bara njööööt.

VI HAR BLIVIT MINA FÖRÄLDRAR.

Klämma med rökt fjällröding och kall sås
För 2 personer som gillar röding JÄTTEMYCKET, annars kanske 3-4 personer

Mjukt tunnbröd, 6-8 bitar/stycken/mackor
1 rökt fjällröding
Smör
2 dl grädde
5 msk gravlaxsås
3 msk majonäs
Ev gurka

Rensa fisken.
Vispa grädden så att den är fluffig men ändå ganska lös. Blanda i gravlaxsås och majonäs och rör om ordentligt. Smaka av, det kan ev behövas mer gravlaxsås om det smakar för lite av röran.
Skiva eventuell gurka tunt.
Bred lite smör på tunnbrödet. Fördela fisken. Klicka över några skedar sås på varje klämma och lägg på några gurkskivor (kan uteslutas alltså). Vik/rulla ihop. Svimma lite av pepp.



En Ponyo-figur till adventskalender

$
0
0

Hur kommer det sig att just december går fortast av alla månader på året? Jag tror inte att det är alla måsten som folk pratar om, vi har gjort oss av med så mycket sånt. Vi köper inga julklappar förutom en till Aron och den har jag redan hämtat i Hägerstensåsen ty vi köpte den på Blocket. Men bara för att jag vill att det ska gå suuuuupeeeeerlååååångsaaaamt så säger det bara SWIIISSSCHH så är det julafton.

Ruben och jag har kommit på en idé: att vi ska se en julfilm eller ett julavsnitt av en tv-serie varje kväll med obligatoriskt fika plus tända ljus. Hittills har vi sett Resan till julstjärnan (uppdelat på två kvällar) och nu ser jag Askungen på egen hand tillsammans med gravlaxmacka och te eftersom ingen annan orkade vara vaken. Så vi får in lite julpepp varje dag. Plus att alla annan musik är förbjuden förutom våra julspellistor på Spotify med avbrott för Arons önskningar om att höra Petey's Song från Fantastic Mr Fox, eller Tänk om jag hade en liten, liten apa med Mora Träsk. När han önskar så får han höra!

Arons adventskalender (den berömda sångpåsen med innehåll) är FORTFARANDE inte klar! Ännu värre: förut hade jag lite buffert eftersom jag låg ungefär en vecka före, men nu har jag snarare två dagars buffert. En och en halv! Jag tappade nämligen min enda synål (det är sant! Jag hade bara en!) på tunnelbanan (tror jag, det är där jag syr i alla fall) och först i dag lyckades jag köpa en ny (eller 12). Men morgondagen är kirrad i alla fall och så gjorde jag en Ponyo-figur till Ghibliuniverset som är själva kalendern. Likt? Vet inte, men ganska söt i alla fall!



Glögg utan socker och alkohol

$
0
0
Ni vet såna där sjukt störiga reklamfilmer där en kvinna (förmodligen iklädd morgonrock) går runt med en kopp (te? kaffe?) i händerna, insuper doften från vad det nu är i koppen, spanar ut i horisonten, och bara myyyser? Precis så är jag på kvällarna nu, om mysandet i reklamfilmskvinnans liv också föregicks av upptorkning av blod (någon skar sig när det lagades middag), avdukning av tacomiddag, påfyllnad av luftfuktaren (så att inte hela familjen hostar sig igenom natten) och upplockning av böcker och leksaker som strösslats över golvet. Annars känns det ju inte njuuuut när man slår sig ner i soffan heller.

Jag har fått dille på den här glöggen alltså, som jag tycker är ett grymt alternativ till vanlig socker- och/eller alkoholglögg. Idén kommer härifrån, fast jag tar bort honung och med lite nejlikor. Ner med allt i en kastrull och låt koka lätt i 10-15 minuter. Servera med kanelstång i små koppar eller glas.

Saker man inte ska göra med toddlers: julbord på Fjäderholmarna

$
0
0





En kategori som inte finns i den här bloggen (men kanske borde göra det) är saker som man kan göra UTAN toddlers. Jag gillar ju att tipsa om utflykter, pyssel och äventyr som passar små barn, men ibland måste föräldrarna sticka iväg på tumanhand också. Ruben och jag har inte varit jättebra på det. Några dejter har det blivit, men inte så många. 

Men i dag! Efter att vi lämnat Aron på förskolan så åkte vi båt till Fjäderholmarna för att äta julbordslunch. Fjäderholmarna är mitt drömställe när det gäller julbord. Mycket fisk, vilt, små munsbitar av allt och GOTT. Gott gott gott. Det var dock flera år sedan jag kom mig iväg dit sist. 

Sån perfekt grej att göra på tumanhand. Båtresa, massa god mat och mycket tid att prata, sen sitta framför elden och smälta maten, och så båtresa hem. Vi var hemma igen klockan 15, och då hade Aron hängt med farfar i en timme efter förskolan. Vi behövde liksom knappt barnvakt eftersom vi valde en vardag. 

Jag är helt lycklig, fortfarande, efter den här dagen. Och efter det här så bestämde vi oss för att försöka ha en dag för bara oss, en gång i månaden. Det behövs!

En liten parantes och #tbt lite för tidigt

$
0
0

Kommer ni ihåg när det var så här? Knappt att man gör det va? 

Nu vill jag i och för sig helst ha snö. Snö, tålamod och sömn, det är vad jag önskar mig i julklapp!

Varm choklad utan mjölk och socker

$
0
0
VA? Varm choklad utan mjölk och socker? Ja, alltså utan komjölk. Och med dadlar.

Jag vill säga något om dadlar här känner jag. När saker ska vara söta så använder jag ofta dadlar. Och så här va, JA, jag skulle säga att dadlar är bättre än raffinerat socker. Åtminstone känns det så. Jag får inte såna där pikar och krascher när jag äter dadlar som jag får när jag äter socker. Så jag misstänker att det är bättre för blodsockret. MEN jag tror att om man äter mycket dadlar så löper man samma förhöjda risk att drabbas av stroke, cancer och depression som man gör om man äter vanligt socker (enligt Harvardstudien som gjordes nyligen, läs om den här). Så man kan liksom inte käka ett kilo dadlar per dag direkt, om man vill vara snäll mot kroppen.

Däremot är det ju lite med omständligt att göra sina egna bakverk med dadlar så det blir ofta att man äter mindre sött om man avstår raffinerat socker. Man kan ju inte gå till Konsum och köpa en påse Bilar och en chokladkaka när man är trött och hungrig direkt. Så jag måste säga att jag inte ersatt mitt sockerintag med samma mängd socker via dadlar. Men jag håller lite koll, är ju lätt att dras med i söt-frenzyn.

Och jag skulle aldrig använda stevia och xylitol och agavesirap och allt vad det heter. I min mening är de värre än vanligt vitt socker (obs att jag inte är läkare eller ehhhh dietist eller nåt). Sötning genom frukt känns okej ändå.

OCH med det sagt, det är ju varm chokladsäsong och det är tråkigt att inte dricka det åtminstone ibland, när man har varit ute i snön och sitter framför brasan och värmer sig (vilken snö? Vilken brasa?) bara för att man inte vill äta/dricka socker. Men! Vill man unna sig så kan man faktiskt göra varm choklad utan socker och komjölk.

Nu kör vi!

Varm choklad utan mjölk och socker
2 koppar

4 färska dadlar
4 dl havremjölk
4 tsk kakao (eller mer, om du gillar mer kakaosmak)

1 dl vispad havregrädde
Vaniljpulver

Kärna ut och hacka dadlarna. Häll mjölken i en skål med höga kanter och släng i dadlarna. Låt dadlarna mjukna i 15-20 minuter. Mixa sedan mjölk plus dadlar så noggrant med en stavmixer (eller i med allt i en mixer och kör) så att dadlarna är så finfördelade som möjligt. Sila gärna mjölkblandningen så att inga dadelbitar följer med. Vispa i kakao, och värm försiktigt i en kastrull. Servera med vispad havregrädde och lite vaniljpulver.



Glitterdinosaurier och annat fint skräp

$
0
0



Jag öppnade en Etsyshop för ett tag sedan för att sälja en julkrubba som jag köpt på samma sajt, men sedan har shopen ekat tom. Men nu ska jag försöka lägga upp lite grejer! Bland annat det här ståtliga gänget med glitterdinosaurier, några tårtljushållare i guld, plus de här gamla galningarna som skulle passa bra i en julgran eller i en halskedja.


Lussebullar utan socker

$
0
0
Här sitter jag och funderar på om jag kommer att få pris för årets snyggaste lussebullar och på den frågan är svaret NEJ.  Hehe! Men de är i alla fall utan socker. Och goda! Och med "utan socker" fattar de som läst den här bloggen i mer än två dagar att jag menar "med dadlar". De smakar mindre sött än vanliga lussebullar, men sött nog för någon som inte äter så mycket socker (som jag).

Originalreceptet kommer härifrån.

Lussebullar utan socker
32 stycken

50 gram jäst
150 gram smör (eller margarin för ett mjölkfritt alternativ)
1 gram saffran (2 påsar alltså)
5 dl mjölk (eller havremjölk)
12 urkärnade och hackade dadlar
250 gram kesella/kvarg (eller Sour Supreme)
0,5 tsk salt
1 ägg
ca 16 dl vetemjöl

1 ägg till pensling

Smula ner jästen i en bunke.
Smält smöret. Blanda i saffran, häll i mjölk, och släng i de hackade dadlarna. Mixa noga med en stavmixer så att dadlarna blir finfördelade. Värm mjölkblandningen till ca 37 grader.
Rör ut jästen i lite av mjölkblandningen, och häll sedan i resten av mjölkblandningen, saltet, ägget och kvargen. Blanda i nästan allt vetemjöl och arbeta igenom degen ordentligt. Strö över lite mjöl och täck med bakduk. Degen kan vara rätt kladdig här, men det är ingen fara. Låt jäsa i 30-45 minuter.
Ta upp degen på ett mjölat bakbord. Tillsätt mer mjöl om degen är väldigt kladdig, annars: dela den i 32 delar och forma lussekatter. Lägg dem på plåtar med bakplåtspapper, ploppa i russin, och låt jäsa under bakduk i 30-45 minuter.
Pensla bullarna med ett uppvispat ägg och grädda dem i 8-10 minuter på 225 grader (något kallare om du kör varmluftsugn vilket rekommenderas eftersom man då kan grädda alla plåtar samtidigt, winning). Nomma! Men ät inte fyra stycken på raken vilket jag just gjorde, hav lite självbevarelsedrift.

Studio Ghibli-inspirerad adventskalender och figurer till sångpåse

$
0
0

När jag väl sätter igång och genomför en idé så blir det lätt lite maniskt och inte så mycket eftertänksamhet. Men till slut så trillade poletten ned kring det här projektet.

Det är alltså Arons första adventskalender, med en liten värld av hans favoritfigurer och saker från Studio Ghiblifilmerna Totoro, Ponyo och Kiki's Delivery Service. Och i varje liten sak så ligger en figur som man kan trä på sitt finger och sjunga om, till Arons egen sångpåse. Jag kom på 24 figurer/saker att göra till sångpåsen ganska snabbt, och började sy. De första dagarna då Aron fick "öppna" något i kalendern så var han suuuuperpepp. Men efter ett tag blev det inte så himla intressant. Och i går så kom jag på att det var rätt överväldigande, att få 24 olika figurer, där en del tillhör sånger som Aron inte ens sjungit förut.

Så jag avrundade adventskalendern med lucka 16. Det räcker och blir över. Jag har redan lagt undan sådana figurer som Aron inte brytt sig så mycket om, och nu leker han desto mer med de 5-6 stycken jag sparade framme. Fåret (Bä, bä, vita lamm) är till exempel en stor succé. Fisken (man kan sjunga lite olika sånger om den, däribland En kulen natt) också. Så kan vi plocka fram fler allt eftersom han lär sig nya sånger och tröttnar på gamla. 

Själva adventskalendern har blivit rätt medtagen, haha. Ponyo skulle absolut bada i Arons vattenglas och bli matad med någonting (som Ponyo blir i filmen), Totoro har levt ett hårt liv, och kattbussen ser ut som om den badat i olja. Aron tycker att de här figurerna är hur festliga som helst, jag tänkte liksom inte på att papp och papper inte är så tåliga material i en snart 2-årings händer, men what the heck liksom. Han har kul med dem och det är huvudsaken! De håller så länge de håller. Är så glad att han tycker så mycket om dem!

Här är en liten genomgång av vad alla figurerna är plus 14 av de 16 figurerna från sångpåsen som jag hittar just nu:

Totoro, Minitotoro och kattbussen från Totoro-filmen.

Ponyo och Ponyos lampa från Ponyo-filmen, och katten Gigi från Kiki's Delivery Service.


Granar från Kiki's Delivery Service och Kampferträdet, ekollon och Meis majskolv från Totoro.


Och så alla (eller 14 av 16) figurerna till sångpåsen i varierande snygghetsgrad. Kul var det i alla fall att hitta på dem och att sy dem! Jag borde göra någon slags tävling, den som kan se vad alla figurer är för något vinner ett pris? Vad har jag att erbjuda, Sufjan Stevens underbara cd-box med julmusik? Vintagejuletiketter till klapparna? Två fina ljuslyktor med julmotiv på?


Viewing all 144 articles
Browse latest View live